oj oj oj hade minsann sovmorgon, vaknade inte förrän 06,00 idag :) Helt otroligt.

Och här sitter man med sitt jävla kaffe och vet inte hur denna dag ser ut.

Tre dagar kvar till nästa Huddinge besök, och nä jag tror inte den vuxit ett skit om jag ska vara helt ärlig, då e frågan om det är lönt att fortsätta!?

Och om d någonsin är lönt att försöka igen.

Och om d inte är det ja då börjar nästa bearbetning, då ska man få in i sin skalle att vi inte kommer få den där mysiga kärnfamiljen.

Och än en gång för er som följt mina bloggar innan, så är jag för feg för att försöka göra något mot mig själv. Men helt ärligt så skulle jag nog helt vilja bara fösvinna.

Och då kommer ni och säger, men man klarar det ju ändå hur tufft d än är, Du ska se d ordnar sig, Du får tänka på dina vänner och familj, Du fixar det här...BLA BLA BLA Varför ska JAG tänka på bla bla bla, Varför ska JAG fixa d här, Varför & HUR kommer d ordna sig?

Ordnar sig ja d gör d om vi lyckas med bebis, ordnar sig gör d om vi lyckas med bebis + jag hittar ett jobb jag klarar arbeta  med, ordnar sig gör det om  jag/vi kan få leva lite normalt... Men det kommer ju inte att ske...Så det kommer inte att ordna sig!!!!

Jag är helt enkelt så jävla trött på att ni som sitter där med er familj med era barn, ska försöka tala om för mig att ni liksom vet det ordnar sig, ja för er kanske men HUR vet ni det ordnar sig för oss?

Ja jag vet ni bryr er och bara vill väl, men jag lovar hade ni kunnat sätta er in i min situation så hade ni förstått att jag blir så här.  Givetvis så blir jag glad ni bryr er, för ni som bryr er är inte många idag, många har försvunnit med åren. Vad e man då värd liksom när ens vänner försvinner?

Ja jag tror inte jag behöver skriva idag att jag mår skit, tror ni förstått det.

Bubbis Jag Älskar Dig *pussipuss*

/Ammi

Jahapp 04.45 e kl och här sitter man, men inatt vaknade jag av att sambon la sig :(

Hur mår ens liv då?

Skit, Skit & åter Skit kan man väl säga.

Jag har aldrig märkt av så här lite att jag äter hormoner. Och att jag tror det är hormonerna som styr mig nu är säkert bara en jävla inbillning. Jag funderar en hel del, och jag tror inte på denna omgång alls. Jag har haft ont i magen rejält ett par dagar av 14 dagar, det stämmer inte. Kroppen e som vanligt inget förändras speciellt. Mer än inbillningen då vissa dagar.

Jag är mest frustrerad av personer som inte bryr sig om sina barn, personer som inte borde ha barn, medans det finns personer som inte önskar annat än barn och inga får. Hur kan man inte bryr sig om sina barn? Hur kan man inte vilja ha sina barn? Och varför skaffa barn om man ändå inte vill ha dom?

Jag blir arg, förbannad, ledsen och tycker så synd om dessa barn. Vad ska d bli av dessa barn när dom växer upp utan någon förälder som bryr sig om dom? Och när sen barnen trotsar och skiter i allt så säger föräldrarna, oh herre gud vad ska jag göra med barnet? BRY DIG OM är mitt enkla jävla svar.

Usch så arg jag blir.

Ja annars är väl dagarna som vanligt, långa, ensamna, tråkiga, rastlösa ja helt värdelösa helt enkelt.

Saknar mina vänner i Skåne eller iaf en Solan och hennes barn, hon e den enda som hör av sig. Saknar Susse & Jennifer som fan. 

Tänk vad tråkigt det kan bli bara för man flyttar långt ifrån varandra. Varför kan man inte hålla kontakten iaf, varför ska den vänskapen typ rinna ut i sanden bara för d e mil mellan oss? I dagens läge så finns d, mail, msn, sms, mms & hemtelefon. Hur svårt kan d vara? Och varför är det oftast bara den ena som hör av sig.

Och jag e ju så snäll så som nu när jag pendlar till Huddinge då skickar jag mass-sms till alla fast dom flesta INTE har hört av sig på evigheter. Ska kanske bli en iskall person och skita i dom, precis som dom skiter i mig.

Sambons familj mår inge bra, svärmor e jättedålig och svärfar ligger på sjukhus. Så vi får väl se hur allting går. Jätte tråkigt.

Så ja livet är piss och skit helt enkelt.

Detta gnäll får väl vara slut där.

LENA DU ÄR SÅ FÖRBANNAT BÄST

SOLAN JAG SAKNAR DIG

SUSSE & JENNIFER JAG TÄNKER PÅ ER

BUBBIS JAG ÄLSKAR DIG *PUSSIPUSS*

Kram

/Ammi

Igår gick d inte så bra, slemhinnan var bara 5 mm, så jag ska tillbaka om en vecka igen. Ja mycket mer än så finns d inte att säga.

Jag mår skit, jag känner hur värdelöst allting är. Ja d behövs inte sägas mer där heller.

Är så frustrerad, jag kan nämligen nämna minst tre st som egentligen inte skulle ha barn, och här sitter jag och vill inget hellre än  att få en bebis.

 Så kan bara säga dont mess with me now, jag mår som sagt skit och just kan jag inte kontrollera humöret. Alltså jag slår väl inte ihjäl någon men jag kan bli riktigt ledsen och förbannad.

LENA DU ÄR FAN HELT JÄVLA OTROLIGT BÄST

Bubbis Jag Älskar Dig *pussipuss*

 Kram

/Ammi

Lena & Jasmine

Jahapp här sitter man, kl är tjugo över två på natten och jag borde egentligen sova, för längesen.

Men jag kan inte somna, tankarna far runt, tårarna rinner, magen gör ont och nervositeten är stor.

Har väl nu börjat förstå vad jag gett mig in på. Jag vet ju hur allt kommer vara jag vet hur det går till, jag kan denna process utantill, men där e ett stort MEN, jag vet inte resultatet. Ingen kan svara på det, Ingen vet hur det kommer gå, Ingen vet. Det är där jag blir så nervös.

Detta kan vara vårt sista försök, och samtidigt som jag längtar så tills d e över så skulle jag ju egentligen vilja göra detta så många ggr som det krävs, för att jag och Bubbis ska få vår bebis. Jag önskar INGET annat, kan jag inte bara få det enda jag önskar i hela världen. Jag är ingen krävande person, jag är nökd med det lilla jag har, men detta e STORT och detta är det enda jag önskar.

Jag vet fler som önskar detta för mig, men jag vet två änglar som skulle skrika HÖÖÖGT av glädje om detta lyckas. Mamma & Mormor har sagt miljoner ggr att dom önska så att få vara med om att jag fick bebis. Och även om dom inte är här så, så skulle dom med sina änglavingar vaka och skydda oss så hårt.

Men efter 4 försök så vågar man inte tro för mycket jag vågar helt enkelt inte, så jag överlåter d till mina vänner och min lilla familj som jag har. Hoppet? Jo d finns där lite av, annars hade jag aldrig gjort det är. För den som aldrig varit gravid eller genomgått hormonbehandling, kan inte säga något. Dessa hormonbehandlingar jag genomgått har nog varit dom värsta tiderna i mitt liv.

Att helt "tappa" kontrollen över sig själv är fan inte roligt, att inte kunna styra sina känslor, vare sig det är aggressioner, glädje eller sorg. Att bara sitta där och bara skratta så man får kramp, visst det är kul men också jobbigt, för man vet egentligen inte vad man kanske skrattar åt. Att bli så jävla  förbannad för t.ex att en vän glömde ringa på den tidpunkten, vilket inte är en stor sak men blir d i den här situationen. Och jobbigast av allt att gråta hela tiden över absolut ingenting. Att sitta rätt upp och ner och gråta i flera timmar, att gråta så mycket att man hyperventilerar, och då kan d vara av glädje eller sorg, eller ja vad fan som helst.

Jag satt innan ikväll och chatta med en vän, och skrev då till henne att jag skulle kunna springa rätt upp till Grannen Lena och bara krama om henne och skrika DU ÄR BÄST, samtidigt som jag skriver d så stortjuter jag, varför? Har ingen aning.

Sitter nu och skriver här och känner hur dom där jävla tårarna trycker på. Och jag vill inte av hela mitt hjärta behöva genomgå en sådan runda till som jag gjorde med en av dom andra behandlingarna. Den var så hemsk, jag klarade inte ens av en 2-åring som var "elak" mot mig utan att bryta ihop. Jag kunde inte se på djursjukhuset och då se en gammal tant som måste avliva sin gamla sjuka  katt utan att stortjuta. Usch nä tack inte en sådan runda till. Samtidigt som jag kundebörja stortjuta för att mina vänner sa till mig att dom älska mig.

Lena skrev på msn innan lycka till för imorgon och gå och lägg dig nu så du kommer upp, Kram. Innan hon skrev igen så skrev jag nu får du inte skriva mer för då gråter jag igen. Sen logga jag ut.

Och nu sitter jag här med en spinnande katt i mitt knä och en varm kopp te. Om 4tim15min ringer kl, så jag tror d blir att sitta uppe eller så blir d csi i soffan sen. 

Och visst jag tror väl att skulle d gå åt helvete igen så skulle d vara tufft, skulle d vara sista försöket så blir d ännu tuffare. För DÅ vet man hur livet kommer se ut, ett liv utan barn. Och jag kommer i hela mitt liv få bära på detta jag kommer falla, ta mig upp...falla, ta mig upp...det är så livet kommer se ut. Och det är jag fullt medveten om. Jag har levt med det resultatet förut, Innan äggdonationen blev lagligt i Sverige. Och hur jag ska hantera det, ja det får jag ju ta då.

Tufft, Svårt, Jobbigt, Deprimerande, Sorgligt, Tråkigt, Krävande...m.m Detta är bara några ord för vad detta är, för vad det är att behöva genomgå. Att behöva lida så mycket för en enda önskan.

Medans vissa andra som över huvudtaget INTE ska ha barn, har d hur lätt som helst att skaffa barn. Fy fan nu blir jag arg istället, så nu slutar jag skriva om det.

Jag ska nog ta mig in i soffan och kolla csi istället...eller vad fan jag kan ju se d här. Men CSI blir d iaf.

Tack av hela mitt hjärta för att ni läser, en kommentar gör inte ont att få. Jag bits inte så man får fråga om saker, inte alla som vet vad jag pratar om så fråga på, jag svarar gärna om jag kan.

LENA DU ÄR BÄST (Och just nu e Jasmine med bäst, hon e så go just nu)

SOLAN SAKNAR DIG

SUSSE & JENNIFER SAKNAR ER

BUBBIS JAG ÄLSKAR DIG *PUSSIPUSS*

Kram

/Ammi

Jaha då sitter man här med sitt kaffe, och har tagit sina jävla hormoner.

Jag blir verkligen så jävla trött på folk som inte kan ta hand om sin egen skit, utan istället kastar skit på andra. Falska jävla personer.

Är det inte bättre man tar ansvar för det man har istället och är ärlig och säger som det är. Om man nu är deppig säg det då, så vet man ju att man ska ta d lite lugnt och kanske t.om lämna den person ifred.

Nej då spyr man galla över personer som faktiskt bara gör en sak, bryr sig.

Jag brukar tala om mina dåliga dagar, som nu t.ex jag har en dålig tid då jag e otroligt nervös inför måndag och Huddinge. Och vet då min omgivning om d så vet dom också hur dom ska ta mig. 

Jag e väldigt i obalans just nu och jag känner att jag e inte värd att få skit, och absolut inte få skit bara för jag bryr mig. 

Jag blir så trött helt ärligt.

Jag kämpar så för mig själv att hålla humöret uppe, och det är fan inte så lätt när folk slår undan benen på en. Det är liksom inte bara privatpersoner jag pratar om nu, det är ju även sjukvården, myndigheter som håller på att bråka.

 

Usch det var inge kul att blogga idag, vart ju bara negativt. Men så får d bli. Nu ska jag dricka mitt kaffe iaf i lugn och ro. Ska kanske t.o.m ta en cigg.

För där e jag faktiskt duktig, jag röker absolut inte så mycket som innan. Jag har minskat kraftigt mycket. :) Jag e stolt över mig själv.

 

 

LENA DU ÄR BÄST

SOLAN JAG SAKNAR DIG

BUBBIS JAG ÄLSKAR DIG *PUSSIPUSS*

KRAM

/Ammi

Saknar min tös Rebecca

<3

Saknar mina töser

Ja man kanske är på rätt väg, somnade i lagom tid igår och vaknade halv fem idag. Bättre än igår då jag vaknade halv fyra. Så förhoppningsvis är d på rätt håll.

Jag håller ju på med lösnaglar alltid för att ev en dag innan pension sluta bita på naglarna. Idag lyckades jag med det jag länge fasat över, att få nagel-lim på glasögonen, tack och lov inte mitt i synfältet. Men fan inte nu har liksom ite råd att köpa nya brillor nu fast jag skulle nog behöva.

Idag har jag tvättat 3 maskiner, dammsugit och diskat två maskiner. När kl närmar sig 10 ska jag bege mig till stan för att handla lite mjölk och middag. Vad d blir för mat idag har jag ingen aning om.

Börjar bli segt nu kan jag säga, servern på spelet e nere med så jag kan inte fördriva tiden där :( Och där ser man hur handikappad man e om den e nere hehe. Nehe jag e väl inte spelberoende hahahahaha.

No WoW No Life :P

Kan väl tala om att det inte blir något med pressbyrån så nu sitter man där och vet inte vart/vad man ska hitta för jobb...

Förhoppningsvis får jag inte en febertopp som igår.

Nehe blir nog lite kaffe tror jag...

Kram ALLA

Lena Du är snäll så du e dum så e d bara... :P

Bubbis Jag Älskar Dig *pussipuss*

/Ammi

Jaha då förhoppningsvis e man på väg att ändra dygnen rätt.

Sitter nu och dricker kaffe, spelar och bloggar.  

Jag mår väl lite sådär just nu, har börjat på hormoner och inte känt så mycket som jag trodde jag skulle göra. I början kände jag hur allting började "jobba", men nu känner jag ingenting. Humöret e väl sådär men annars ingenting, och humöret kan ju helt klart bero på att jag varannan dag i två veckor inte sovit.

På måndag e d ultra och just nu känns d som d inte kommer ha skett ett skit med den jävla slemhinnan :(  Jag kanske har trott för mycket iaf.

Tyvärr så går mitt mående ut över andra, och jag vill så av hela mitt hjärta be om ursäkt för mitt beteende. Jag menar veerkligen inge illa med d jag säger ibland, och jag försöker verkligen lägga band på mig, och när jag misslyckas så ber jag om ursäkt direkt. Jag tror ni som e "drabbade" vet vilka ni är.

Det är så mycket jag vill just nu i mitt liv, jag skulle så gärna vilja allt detta med äggdonationen är över + jag skulle vilja hitta ett halvtidsjobb som man kan överleva på. Ska ta och ringa min handläggare på af idag och höra vad han kan ha för förslag. För helt ärligt så tror jag inte jag kommer kunna överleva på halvtid på pressbyrån :(

Igår ringde jag och pratade med smärtkliniken då jag undrar över all hjälp jag skulle få, jag skrev in mig där i maj förra året och utan att överdriva så har d inte hänt ett skit. Sjukgymnastik, skoinlägg, hjälp med FK och hjälp med att hitta vad jag kan arbeta med. Inget av d har hänt än.... :( Jag blir så trött på det. Och då tycket sköterskan jag pratade med som inte kunde svara på ett skit att jag skulle lugna ner mig när jag började gråta och var upprörd. HUR FAN ska jag kunna lugna ner mig när dom behandlar en som skit? Hon skulle iaf prata med läkaren som för övrigt var ledig igår FÖRVÅNAD? NEJ. Så vi får väl se vad som händer, frågar ni mig vad jag tro, så tror jag inte d händer ett skit :(

Så som sagt även om d e tjatigt så e d väl inte så konstigt man mår som man gör.

Men men snart ska jag messa Lena om att jagvill ha lite frukost idag

Kram till er ALLA, och än en gång så ber jag om ursäkt om jag e elak eller nåt.

Bubbis Jag Älskar Dig *pussipuss*

/Ammi 

En sådan där natt igen :(

Vaknade iaf inte pga mardrömmar... 

Gårdagen var riktigt bra. Stina från Huddinge ringde och hon ska prata med med läkaren och så hör dom av sig när dom har en planering för oss. Känns jätte konstigt att vara igång igen, men också otroligt spännande. Som jag säkert sagt innan så vet jag ju vad jag/vi ska genomgå, även vad min stackars omgivning får genomgå Bubbis & Lena blir ju drabbad mest. Men som Lena säger man vet ju nu hur jag blir, man vet varför det sker och varför vi gör detta. Och att det går över  med tiden.

Så nu väntar man bara på att Stina ringer igen. Sitter nästan och gråter av bara tanken på allt. Men förhoppningsvis går allt bra denna gång.

När Stina hade ringt så drack jag mitt kaffe och sen packade jag ner lilla datorn, gick ner på stan. Först en runda in på Cazomaa och snackade lite skit med Maritha och köpte en julpåse till kisarna, sen efter d var jag på Åhleńs och köpte hårsnoddar och lösnaglar. Sen bar d av till fiket Princess och där satte jag mig och började skriva om mitt liv. Var väldigt mysigt att sitta där, men ska nog faktiskt pröva att sätta mig på biblioteket. Vet inte det kanske blir för tyst, var rätt mysigt med alla kaffetjattrande gäster på Princess, jaja jag får se vad om händer. Satt iaf säkert en timme där och bara skrev.

Väl hemma igen så ringde jag och prata med Susse och sen Solan. Och strax efter tre ringde Bubbis, han brukar göra d när han väntar på att bussen ska gå.

Jag satte igång kaffe så d fanns när han kom hem och så förberedde jag middagen. I väntan på han skulle komma så satte jag mig med en kopp kaffe och spelade lite.

Vi åt potatis, biffar med brunsås och kollade en film. Var uppe en runda och rökte hos Lena. När kl var 22 cirka, så gick vi och la oss, och så klart så vaknade jag inatt igen. Och nu sitter jag här.

Är så kul att köpa saker till kisarna, dom blir verkligen så glada. Killen som e den som e störst och latast är den som rört på sig hela em :) det fanns en liten lurvis mus i påsen och den ja den lilla rackaren skulle döööö haha. Han har jagat och jagat den stackars musen och burit runt på den. Tuxie (Killensbror) har bara suttit och tittat på och han undrade nog om Killen blivit tokig. Men som sagt dom uppskattar verkligen alla leksaker dom får.

Tänkte om jag skriver här nu om hur jag tänkt denna dag  ska se ut så kanske det blir lättare att följa. Först ska jag snart sätta igång lite kaffe, Bubbis går upp om en timme och nej d e inte bara för honom jag vill med ha kaffe. Vet hur ni tänker så därför skriver jag så. Sen iaf så blir d ett bad, och efter d blir d nog att tvätta en maskin och sen messa Lena om frukost. 

Någon gång på fm blir d en runda på stan, om d blir Princess eller Bibblan vet jag inte. Hemköp får sig nog också ett besök av mig då jag måste handla mjölk, grädde...ja lite saker till middagen.

Hem dammsuga och torka golv, och sen blir d nog att vila lite.

Vid tre ska jag börja förbereda middagen som jag tror ska bestå av dubbelpanerad kycklingfilé, ris och currysås.  Var riktigt längesedan vi åt det.

Nehe om man skulle köra igång lite kaffe, känner jag börjar bli trött igen. Men somnar jag nu blir hela dagen förstörd. Så d tar jag senare, Bubbis ska spela ikväll tror jag så jag kan slappa i soffan framför tv.

Satt innan idag och tänkte på mormor om att hon faktiskt inte får uppleva att jag ev får bebis, men tänkte även att nu kommer den då eventuella bebisen ha två skyddande änglar, bebisens mormor & gammelmormor.    

Men men nu blir d kaffe och CSI NY här...

KRAM Lena, Solan, Susse & Jennifer Ni e min energi :)

Bubbis Jag Älskar Dig *pussipuss* DU är mitt allt...

Kram

/Ammi 

P.S Gick inte att lägga in förrän nu, tur man lärt sig kopiera innan för att förlora allt detta hade inte varit kul.D.S