Lena & Jasmine

Jahapp här sitter man, kl är tjugo över två på natten och jag borde egentligen sova, för längesen.

Men jag kan inte somna, tankarna far runt, tårarna rinner, magen gör ont och nervositeten är stor.

Har väl nu börjat förstå vad jag gett mig in på. Jag vet ju hur allt kommer vara jag vet hur det går till, jag kan denna process utantill, men där e ett stort MEN, jag vet inte resultatet. Ingen kan svara på det, Ingen vet hur det kommer gå, Ingen vet. Det är där jag blir så nervös.

Detta kan vara vårt sista försök, och samtidigt som jag längtar så tills d e över så skulle jag ju egentligen vilja göra detta så många ggr som det krävs, för att jag och Bubbis ska få vår bebis. Jag önskar INGET annat, kan jag inte bara få det enda jag önskar i hela världen. Jag är ingen krävande person, jag är nökd med det lilla jag har, men detta e STORT och detta är det enda jag önskar.

Jag vet fler som önskar detta för mig, men jag vet två änglar som skulle skrika HÖÖÖGT av glädje om detta lyckas. Mamma & Mormor har sagt miljoner ggr att dom önska så att få vara med om att jag fick bebis. Och även om dom inte är här så, så skulle dom med sina änglavingar vaka och skydda oss så hårt.

Men efter 4 försök så vågar man inte tro för mycket jag vågar helt enkelt inte, så jag överlåter d till mina vänner och min lilla familj som jag har. Hoppet? Jo d finns där lite av, annars hade jag aldrig gjort det är. För den som aldrig varit gravid eller genomgått hormonbehandling, kan inte säga något. Dessa hormonbehandlingar jag genomgått har nog varit dom värsta tiderna i mitt liv.

Att helt "tappa" kontrollen över sig själv är fan inte roligt, att inte kunna styra sina känslor, vare sig det är aggressioner, glädje eller sorg. Att bara sitta där och bara skratta så man får kramp, visst det är kul men också jobbigt, för man vet egentligen inte vad man kanske skrattar åt. Att bli så jävla  förbannad för t.ex att en vän glömde ringa på den tidpunkten, vilket inte är en stor sak men blir d i den här situationen. Och jobbigast av allt att gråta hela tiden över absolut ingenting. Att sitta rätt upp och ner och gråta i flera timmar, att gråta så mycket att man hyperventilerar, och då kan d vara av glädje eller sorg, eller ja vad fan som helst.

Jag satt innan ikväll och chatta med en vän, och skrev då till henne att jag skulle kunna springa rätt upp till Grannen Lena och bara krama om henne och skrika DU ÄR BÄST, samtidigt som jag skriver d så stortjuter jag, varför? Har ingen aning.

Sitter nu och skriver här och känner hur dom där jävla tårarna trycker på. Och jag vill inte av hela mitt hjärta behöva genomgå en sådan runda till som jag gjorde med en av dom andra behandlingarna. Den var så hemsk, jag klarade inte ens av en 2-åring som var "elak" mot mig utan att bryta ihop. Jag kunde inte se på djursjukhuset och då se en gammal tant som måste avliva sin gamla sjuka  katt utan att stortjuta. Usch nä tack inte en sådan runda till. Samtidigt som jag kundebörja stortjuta för att mina vänner sa till mig att dom älska mig.

Lena skrev på msn innan lycka till för imorgon och gå och lägg dig nu så du kommer upp, Kram. Innan hon skrev igen så skrev jag nu får du inte skriva mer för då gråter jag igen. Sen logga jag ut.

Och nu sitter jag här med en spinnande katt i mitt knä och en varm kopp te. Om 4tim15min ringer kl, så jag tror d blir att sitta uppe eller så blir d csi i soffan sen. 

Och visst jag tror väl att skulle d gå åt helvete igen så skulle d vara tufft, skulle d vara sista försöket så blir d ännu tuffare. För DÅ vet man hur livet kommer se ut, ett liv utan barn. Och jag kommer i hela mitt liv få bära på detta jag kommer falla, ta mig upp...falla, ta mig upp...det är så livet kommer se ut. Och det är jag fullt medveten om. Jag har levt med det resultatet förut, Innan äggdonationen blev lagligt i Sverige. Och hur jag ska hantera det, ja det får jag ju ta då.

Tufft, Svårt, Jobbigt, Deprimerande, Sorgligt, Tråkigt, Krävande...m.m Detta är bara några ord för vad detta är, för vad det är att behöva genomgå. Att behöva lida så mycket för en enda önskan.

Medans vissa andra som över huvudtaget INTE ska ha barn, har d hur lätt som helst att skaffa barn. Fy fan nu blir jag arg istället, så nu slutar jag skriva om det.

Jag ska nog ta mig in i soffan och kolla csi istället...eller vad fan jag kan ju se d här. Men CSI blir d iaf.

Tack av hela mitt hjärta för att ni läser, en kommentar gör inte ont att få. Jag bits inte så man får fråga om saker, inte alla som vet vad jag pratar om så fråga på, jag svarar gärna om jag kan.

LENA DU ÄR BÄST (Och just nu e Jasmine med bäst, hon e så go just nu)

SOLAN SAKNAR DIG

SUSSE & JENNIFER SAKNAR ER

BUBBIS JAG ÄLSKAR DIG *PUSSIPUSS*

Kram

/Ammi